Kort rearapport och ett tips

Efter att ha lämnat av katter och vän på Centralen för vidare färd mot hufvudstaden, gick jag in på Glitter. Där fanns Anni (kvinnan i Marilyn-dressen, se bilder här). Hon var butikschef. Kul att träffa bekantingar sådär i förbifarten. Det blev rosa pärlhalsband, hårrosetter och en lila fjäderaccessoar.

Ramlade in på Monki på Fredsgatan och hittade en klänning som var så konstig att den nog var cool (se bild ovan). Den satt suveränt bra. Men jag blev småsnål och hoppade över den. Det blev korta tweedshorts och randiga strumpor från H&M istället. Tog vagnen upp till Lindex på Avenyn för att hämta ut min underkjol – wohoo, den kom innan nyår! – men hittade inget annat av intresse.

Hmm, tipsar definitivt om Monki. De hade rea. På riktigt. Dessutom gav Nostalchic tips om vintage på nätet för plussize. Tackar!

Stövlar, skivor och klänningar

Det råkade bli ett par skor i dag (se bild): ljuvliga, bekväma, sexiga. K har blick för schyssta pjucks, skodesigner som hon är. Jag ville inte ta av mig dem om jag ska vara ärlig...

Skorna fanns på Emmaus på Linnégatan. På samma ställe fnissade vi åt capen från helvetet (hmm, ok då – H&M) som tre personer ville, men ingen kunde, ha. Antingen fick man axlarna vid öronen eller blev tre meter bred på grund av knappar som var felplacerade. L hittade ett par galoscher. Och ett par steppskor. Undrar om hon fick med sig båda?

Dagens egentliga mål var ett besök på Popitop på Olivedalsgatan. Jag fann en skivback och hittade Morrissey, The Smiths och Sonic Youth. Dirty fick komma med hem *lycklig*. Provade ett gäng färgglada 60- och 70-talsklänningar också. Ägarinnan lovade att plocka fram ett par andra varianter till ett senare provningstillfälle. Yey! Snygga teakmöbler fanns det gott om, coola lampor också. Ska fundera över det där med färg. Nu har jag ju ett par gråa stövlar ;).

Hungern tog överhanden och det blev mat och fika på Kaffemoster. Välbehövligt. På vägen hem genom Haga hittade vi en ny vintagebutik: Stiernglans med kläder, skor och huvudbonader till både dam och herr. De hade haft öppet i drygt en vecka och ägarinnan lovade 10% på valfri vara till dem som handlade under nästa vecka. Definitivt värt ett besök. I övrigt var staden kall men fin. Nu ska jag klappa katt.

Yumyum för Lindex

Var inom Lindex på Avenyn igår för att få tag i deras ljuvliga underkjol från Ella M. Den var slut förstås – hos samtliga Lindex-butiker i stan enligt expediten. Men hon tipsade mig om att köpa den på nätet. Har just beställt. Håller tummarna för att den dyker upp innan nyår. *kniiip*

T är förbannad - 50% rabatt, my ass!

Underklädeskedjan Change gick under hösten ut med ett erbjudande till medlemmarna i sin kundklubb; 50 % rabatt på allt i butikerna resten av 2009. Det lät ju som ett bra erbjudande så jag spanade på hemsidan för att se om det fanns några potentiella fynd där. Förklaringen till ”rabatten” visade sig dock vara att de i samband med sitt fantastiska erbjudande höjt priserna rejält. Jag surnade till och stängde ner fönstret småsvärandes.

Idag fick jag ett mail från Club Change om att det nu är sista chansen att fynda till halva priset. Glömsk som jag är blev det en ny utflykt till hemsidan och först nu insåg jag hur enorma prisökningarna är. En sport-bh som jag köpte för 500 spänn förra hösten kostar nu närmare 200 kr mer. Bh-modeller som jag inhandlat för 300 kr kostar nu det dubbla.

Varför blir det så här? Change var bra. Jag var lycklig när jag första gången besökte en Changebutik. ”Äntligen en butik som fattar att storbystade personer inte VALT att bli det och säljer bra grejer till rimliga priser” tänkte jag, men säg den lycka som varar. För alla er som kan gå in på Lindex och köpa en bh som passar för 200 spänn verkar det här förmodligen vara en fånig grej att hetsa upp sig för, men trust me: ni har ingen aning om hur jobbigt det är att som storbystad hitta en modell som fungerar. Jag är beredd att börja gråta varje gång jag måste köpa en ny bh eftersom det tar sån förbannad tid och är så förbannat besvärligt.

Jag känner mig som Ringaren i Notre Dame (på framsidan) varje gång och nu ska jag alltså till på köpet behöva ruinera mig för att få denna upplevelse. Tack så jävla mycket Change. Och by the way: ingen jag känner kommer att köpa era trosor för 500 spänn paret eller pyjamasar för 1400. Ha!

Fantastiska skor

Om du har vägarna förbi Halmstad – besök Knäppkängan vid Stora Torg. Det är den första skoaffär som jag har besökt där upp till tio par lätt skulle kunna följa med mig hem. Om jag hade varit miljonärska vill säga... Fast att spara ihop till ett par Lisa Tucci-skor ska väl inte vara en omöjlighet ;). Spana in klackarna!

Glammigt värre

Var på stan med M idag. Inne på Akademibokhandeln blev det ljudböcker och ett fnisskort till söte-C. Men hon har inte fått det än :). Var snabbt inom KappAhl också eftersom de hade klänningsrea och jag nog behövde en liten svart (till). Fast det blev det inte. Det blev Cassels istället och en svart, glansig jacka i 1700-talsstuk från Isolde. Vill slå ett slag för Cassels, speciellt deras ovanvåning. Där finns mycket att välja på, bra variation på storlekar, och helt ok priser. Viss tantvarning utfärdas, men det går att kryssa mellan koftorna.

Vi sniffade oss igenom Åhléns allt-mumsigt-för-din-kropp-avdelning och försvann sedan ut i luften för att hitta ett café. Det blev Café Hamngatan. Helt godkänt. Tog en titt i museibutiken också. Sedan blev det Magasinsgatan, finkjol på Pop Boutique, en tur in på Prickig katt för att prova hattar innan jag fick ett par skor i förtida julklapp från Jedviks.

Avslutade på NK med en kaffe och klappade sedan väskor, tittade på skor och pappersprodukter innan hemfärd. Mkt nöjd med dagen.

Stjärndamm och dingelörhängen

Det var typiskt göteborgskt väder idag: grått och regn. Isch. Som tröst fanns det bara två saker att göra: handla lite och se film. Jag började på Accessorize efter att ha lockats av vad sillarna hittade där i lördags, men blev småsnål och provade klänningar på Bik Bok. Funkade, men skulle ha velat ha en av klänningarna i XL. "Det har vi tyvärr inte fått in några" fick jag veta. Synd. Annars hade jag köpt mig en klänning. 

Istället blev det H&M och örhängen; stora, blaffiga, dinglande örhängen. Och ett diadem. Och fjäderhårprydnader som alltid kan användas någon gång. Och en så kallad "cocktailring". En blingring. Fin den.  (Inte ringen på bilden, men det kan nog bli den också så småningom.)

T tycker till: Ju fler kockar…

Ibland blir jag, som min vän J brukar säga, ”lite lädd”. Detta tillstånd inträdde jag i när jag idag fick diverse länkar till olika traderaauktioner skickade till mig. Jag vill härmed klargöra att vi Sillar inte på något sätt tar ansvar för de psykologiska effekterna av att klicka på länkarna nedan. De bör betraktas med solglasögon på och endast ses som exempel på närmast ofattbara modemässiga faux pas.

Jag visste inte att det fanns ett intresse för att klä ut sig till ”Sexiga kockchef”, ”Sexig Sexy Princess” och ”Sexig Office Tramp Pinup Rockabilly Lolita”. Det är inte så att jag är helt ovetande om sexuella stereotyper. Sekreterarfetischen känner jag till och kan förstå till viss del. Även prinsessgrejen känns på något plan begriplig. Vad som är obegripligt i dessa fall är främst den totala bristen på känsla för sexighet.

Kockfetischen däremot känns… främmande… på alla plan, för att använda ett milt uttryck. Dräkten ger mig mardrömmar i vaket tillstånd. Tänk er en kock utstyrd på det sättet i ett stekhett, stressigt restaurangkök. ”Ursäkta hovmästaren, det är rövsvett i min soppa.”

T(otte) klär ut sig

På lördag är det partydags och just nu känns frågan ”Är skumpaglaset halvfullt eller halvtomt?” helt irrelevant. Det som betyder något är att min garderob är full och tom på samma gång. Det finns en sjuhelvetes massa shit i den men JAG HAR INGENTING ATT TA PÅÅÅ MIG!

Det hjälper inte att det hänger en fantastisk klänning i 50-talsmodell i garderoben när jag inte vill ha klänning. Det hjälper inte att det finns vansinnigt snygga kostymer i varje butik när mina bröst är för stora, mina axlar för breda och min överkropp för lång för att de ska sitta bra på mig. Uppenbarligen är jag så monstruös att jag inte är värd en kostym, eller så har designers världen över helt enkelt inte förstått hur makalöst snygg just jag skulle vara i en välsittande smoking.

Nåja, det är ju mest synd om alla i min omgivning som inte får uppleva denna syn för gudar. Vad göra? Ge upp och vara sunkig på festen – neej! Rakryggat kliva in genom dörrarna i fabulös stass – jaa! Frågan är bara vad denna utstyrsel består av...

Glamour, glamour

För några veckor sedan var jag på stan med Zombitch. Av någon anledning (jaja, vi ville) hamnade vi på NK, på NK Coctail. Jag provade. Och provade. Och provade. Z släppte inte ut mig förrän jag tagit en bild på mig i Klänningen, mms:at mamma min och fått bidrag beviljat. Den hänger i min garderob nu. Klappar den ibland. Den ska premiär-gå-ut på Belle. Tjoho!

Har sett Guys and dolls på GöteborgsOperan ikväll. Fantastiska klädkreationer. Vill ha.

T(otte) går ut

Gott folk, putsa glasögonen och rensa öronen för jag ska nu säga något jag aldrig trott att jag skulle säga: Jag har för mycket att ta pååå mig!

Imorgon ska det gås på burleskklubb och jag har hela FEM outfits att välja och vraka mellan (och då har jag ändå redan sorterat bort cricketspelarlooken och ett par till). Fasa! Förra gången hade jag INGENTING bra så det blev en snygg, men ack så välordnad sammetsklänning. Vart har alla dessa fabulösa kläder kommit från?

• Randig gangsterkostym + myggjagare +handskar + hatt + fiollåda
• Svart och silvrig klänning i 50-talsstuk + högklackade silverskor + lösfransar
• Snäv jeanskjol med tokigt hög midja + vit skjorta + högklackat + lösfransar
• Svarta yllebyxor med hög midja och hängslen + vit undertröja + hög hatt + ditmålad mustasch + långa ögonfransar + cigarr mellan fingrarna
• Sjömanslooken med knäbyxor + knästrumpor + randig tröja + scarf + cigarett bakom örat + en massa fejktatueringar på armarna

Just nu står det mellan de två sista alternativen på listan. Blir nog något av dem. Har jag inte bestämt mig ikväll packar jag båda alternativen och låter mina partners in crime avgöra saken imorgon.

Seriös sillshopping

Jag och sillarna gjorde lite seriös shopping i helgen. Sammanstrålade på Da Matteo för en dyr men ack så god kaffe, och begav oss sedan till Pop Boutique. Ja, favorit i repris, vi vet ;). De andra sillarna handlade loss så det yrde i klädhögarna. Själv stod jag och fingrade på en finfin pennkjol i rött ylle, sådär härligt höstig och elegant.

Jag hade dagen till ära svidat upp mig i svart pennkjol, tajt båtringad top, röd kofta med pudlar, smalt rött lackbälte och ett par grymt bekväma boots från Bronx. Undertill hade jag svarta stockings och en vintage-höfthållare. Det är nämnligen min vardagslyx: att skippa trista strumpbyxor och bara köra på stockings. Hursomhelst, de där underkläderna gjorde att jag kände mig fantastiskt het när jag provade kjolen bakom ett tunt skynke :) Till slut blev det ingen röd yllekjol, den var fin, men den var inte wow. Och med tanke på min begränsade budget behövde jag en "wow" för att plocka upp plånboken.

Vi gled vidare till Prickig Katts vind, ett hett ställe att fynda på. Jag kunde inte motstå att prova en brudklänning från 40-talet (hoppas inte pojkvännen läser det här... ). Den satt som en smäck men det kändes inte riktigt som om det är dags för brudklänningsinköp i mitt liv. Trots vad andra säger om att man visst kan ha en brudklänning hängande i garderoben och att det inte alls måste betyda ngt. För övrigt speladedes det Karl Gerhards Jazzgossen i högtalarna på vinden, och jag nynnade glatt med i "....lilla stjärt, lilla stjärt".

Nåja, ner en våning till Prickig Katts plan 2. Och där fanns den. Min tvillingsjäl som jag inte visste att jag saknade. Hatten med stort H. En fullkomligt ljuvlig liten historia i svart och vitt leopardfläckigt tyg, med en röd kant och två gigantiska röda fjädrar som stack rakt ut. Placerad på sniskan på mitt huvud, matchade den mina kläder och mina för dagen rödmålade läppar, helt perfekt. Det var inget att tala om. Jag stirrade på mig själv i spegeln och tänkte: Herre. Gud. Den. Här. Måste. Jag. Ha. Nu! Och så köpte jag den, bara sådär. För det är jag värd.

Jag fick avbryta shoppingorgien för att jag hade lovat en kompis H att komma förbi henne och kika på en klänning. Hon rensade ut sin mormors gamla kläder, och hade en klänning som det stod mitt namn på. När jag kom dit visade det sig att det var en ursöt klassisk svensk femtiotalsklänning i bomull. Små ärmar, modest urringning, rundskuren kjol och snäv midja. Grått tyg med rosa rosor. Och den satt som om den vore sydd till mig. Jag sa "tack så hemskt mycket" till H, som hävdade att hon ville att kläderna kommer till folk som använder dem, snarare än att skänka det till Emmaus. Oh ja. Den kommer vara en favvis nästa sommar!
Så det blev en hatt, en klänning och dessutom en jazzgosse som bonus. Sämre lördagar kan man ha!

/nöjd Zombitch

Hårprydnader hos Monki

Surfade runt och hittade följande hårfina grejer. Närmsta Monki-butik för dig som bor i Göteborg ligger i Kompassen, på Södra Larmgatan eller i Femman-huset. 

Ang sessans dolda talanger

Jag skrev just ett långt inlägg om kläder och shopping och Haga, men det hamnade här. Ni får läsa där istället.

Och: jag har fler dolda talanger men det tar vi en annan gång.

T tycker till: Klänning – där ser man ;)

Det blev klänning på lördagens Tip The Velvet. Klänning. På mig. Det var inte vilken klänning som helst heller, utan ett hellångt djuplila sammetsfodral med tygdrapering i ryggen. Jag har inte klänning ofta och kände mig väldigt utklädd, men lite snygg också. I smyg.

Det tjusigaste i lördagens outfit var dock de sanslöst långa och fabulösa lösögonfransarna. Jag har blivit såld på fransar och kommer snart att ha så många att jag måste sortera askarna i bokstavsordning efter skapelsernas namn för att hitta bland godiset. Jag kommer att bli lösfransarnas Imelda Marcos. Tur att Tip finns så att jag har någonstans att använda dem.

Höstpremiär på Tip the Velvet

På lördag kör Göteborgs mesta burleskklubb Tip the Velvet upp portarna efter sommaruppehållet. Den ständiga frågan är: "Vad ska jag ha pååå mig?". För min del är det löst:

• Blommig klänning från Pop Boutique, äkta 50-tal, i grönt, gult och orange
• Blommor i gult och orange i håret, från Beyond Retro
• Orange skinnskor, 40-tal, från Drömma
• Smink, lösögonfransar, smink, smink

Tadaa! Bilder kommer om ett tag.

Bland damm och gammelt bös

Var på vinden nyss. Kom ner med:

• en styck medeltidsklänning i ylle (långa ärmar, fint ska det va)
• ett par handsydda läderskor i medeltidsstuk (tack E för att du är pysslig)
• en kaftan från Algeriet (guldbrokad, fådd av F när han rensade ut en garderob för säkert tio år sedan)
• ett par byxor i pösmodell, två tunikor, två korta "hiatins" (osäker på stavning men betyder iaf "ärmar" på finska), en rock i rött ylle, ett förkläde, ett dryckeshorn och ett bälte (lajv på gång)

Kläder är kul.

Sommarrea i stan

"Jag råkade handla lite...". Oops. Ibland blir det så. Skulle egentligen åka hem och städa en hyfsat dammig lägenhet igår, men fastnade på Glitter och hittade örhängen: klassiska pärlor (gröna). Standard, men kul att de inte var vita.

Inspirerad av helgens Arvikatrip och det odiskutabla faktum att synthare är snygga: Jag hittade svart militärinspirerad kavaj (bröstfickor, skärp, smal silhuett) – obs! inte kavajen på bilden fast en liknande, ni fattar grejen – och svart, knälång kjol med knappar i sailorstil för inga pengar alls. Heja HM! 

Längtar efter höstväder, kängor och randiga strumpor. Sommaren är för varm. Och ljus.

Coco Chanel på Röhsska

Fick just ett pressmeddelande från Röhsska. Saxar en del ur det här:

25 augusti – 27 september

COCO CHANEL

Röhsska visar Chanel-kreationer - haute couture, s k ready to wear, accessoarer och det senaste av Karl Lagerfeldt, i en liten utställning på Röhsska, allt ur museet samling. Coco Chanels påverkan på dagens trender och idéer - som streetwear, och hur sportkläder har inspirerat modescenen är uppenbar. Blixtlås var t ex otänkbart på en välskräddad kreation innan Chanel. Hon lanserade modet att vara solbränd, och flera andra ideal som förknippas med hälsa, friluftsliv och aktiviteter där kläder som gav kroppen rörelsefrihet var nyskapande. I ett samarbete med NK Göteborg lånas ett urval, av höstens filmaktuella Chanel-kreationerna, ut till NK´s modescen, 8 - 13 september.

Pop är kultur

Popkultur är fin kultur. Nej, inte finkultur. Fin kultur. Capice? Intervju med Pop Boutique-ägarna Sofie och Erik finns här.

T tycker till: Fult som fan

Jag pratade mode med en kollega på jobbet idag. Det var en smått otäck upplevelse. Jag hade aldrig trott att jag verkligen en dag skulle stå öga mot öga med en människa som inte fördömer användandet av vanliga, korta strumpor i kombination med pumps. Allvarligt talat, hur kan man tycka att det är okej med en liten stump rynkigt korvskinn som sticker upp ur ett par högklackade?

Notera att bilden innehåller inte mindre än TRE oförlåtliga fel. Inte nog med att det är strumpor i pumps, samma stackars tös har också på sig en bäääääsj kavvaj och en aprikosfärgad kjol. Vem använde njuren här?

Skomani: Choo till H&M

Ingen kunde väl undgå gårdagens stora nyhet. Själv höll jag på att trilla av stolen i ren upphetsning: H&M:s nästa samarbetsdesigner är märket Jimmy Choo. Nu snackar vi små söta skor med vansinniga klackar, i samma liga som Blahnik och Louboutin. Oh. My. Gawd! Ohmygawdohmygawdohmygawd!

Jag blir alldeles svettig vid tanken på att inte stå först i kön, och kanske missa något par när kollektionen släpps i november. Ja, du kan kalla mig skonörd, jag är stolt över det. Det är mitt jobb och min passion. Tyvärr sätter ekonomin gränser för inköpen, för jag kan ärligt säga att om jag hade haft mer pengar så hade jag shoppat Louboutins så det stod härliga till. Eller varför inte Parikka? Omnomnom.

Och nu. På H&M. Jimmy Choo.

*svimmar*

Sillar blir zombies blir stilanalys

Jojo. Så kan det bli. Ibland är vi sillar och simmar i stim, ibland är vi zombies (alla med var sin karaktär) och äter hjärnor och så. När vi inte gör det blir det analyser av respektive sills/zombies stil:

dmz om Zombitch:

• snusnäsduk om håret
  
• hårrullar
  
• leopard
  
• halterneck
  
• 50-tal
  

dmz om Awezombie:

• androgynt
  
• lackskor
  
• randiga strumpor
  
• röd ögonskugga
  
• figurnära

Zombitch om dmz:

• knasiga strumpor
• gröna kappan
• minifossingar
• klänningar
• Shirley Temple-lockar

Zombitch om Awezombie:

• väst och skjorta
• randiga strumpor
• svartvita skor
• spretig blont hår
• experimentell festmejk

Awezombie om dmz:

• stort hår
• klänningar
• söta skor
• sessa
• eyeliner

Awezombie om Zombitch:

• perfekta frisyrer
• blommor i håret
• classy pin-up
• sailor
• fantastiska skor

Vi är helt enkelt jäkligt snygga. Nu är det hjärnglufsningsdags.

Miss X: Been there, done that

Så dyker snobben i mig upp igen – den jag älskar att hata. Pop Boutique i Göteborg!? Det är ju i Manchester (eller möjligtvis London) den hör hemma. Absolut inte på Magasinsgatan i Göteborg! Det är ju sååå tråkigt med likformighet. Att det går att hitta samma affärer oavsett var i världen jag befinner mig. 

Går motvilligt in och måste erkänna att det går att hitta grejer jag gillar (om än i dyraste laget ibland) precis som det gjorde i Manchester. I lördags fick jag dessutom en supersnygg T-shirt à la 80-talet i födelsedagspresent därifrån och den behåller jag naturligtvis. Vore dock kul med något annorlunda affärskoncept som man inte hittar överallt, men svårt att veta vad i denna värld. Vad är nytt under solen?

Miss X: Man lär sig med åren?

Sillarna har fått en ny gästbloggare (som för närvarande går under namnet Miss X). Välkommen! här kommer hennes första inlägg:

Så var det den där 13-åriga tjejen jag såg idag, på väg till skolavslutning i kyrkan i sin systers två nummer för stora högklackade skor. Hon gick som om hon gjort i byxorna. Själv trodde hon att hon såg snygg och vuxen ut. Jag borde haft en kamera och filmat henne för att ge henne filmen att titta på när hon blir äldre och skratta åt. Det kan bli hur tokigt som helst när man är ung och desperat

Öhh... Har de krympt?

Läste i ett av våra stora modemagasin om de så kallade 7/8-delsbyxorna idag. 7/8-delsbyxor!? Varför? Kanske för att de inte ska släpa i marken när man golfar, kanske för att man anser sig ha snygga fotknölar, kanske av någon helt annan anledning.

Undrar hur de tänkte: "Vi tar och gör ett par byxor som ser ut som om de har krympt i tvätten. Om de sedan verkligen gör det, kan inte kunderna klaga. Vi svarar bara att det är 7/8-delsbyxor."

 

 Löjl. Jag surar. Köp en klänning istället. En sån här.

Magasinsgatan: Göteborgs shoppingstråk n:o 1

Och jag gick ner mig på klubben på Magasinsgatan

där jag drog mig själv för dig i smutsen

och folk log åt mig bakom ryggen

"titta på den där clownen, han är alltid sådär"

Och du - så vacker att Sinatra skulle ha fallit vid dina fötter...

H. Hellström, Magasinsgatan (Ett kolikbarns bekännelser, 2005)

Igår hamnade sillstimmet på Magasinsgatans dag. Vi började med kaffe på DaMatteo då delar av sillskaran var tröttare än vanligt. En schysst kaffè latte gör underverk och snart var vi redo för Ebbe & Haldis på Vallgatan 1. Det tog tid för att: vi inte hade varit inne tidigare, där fanns massor av saker att prova och fyra sillar snackar mycket. Jag fick äntligen tag på sommarens skor: röda lackballerina med qviltmönster och rosett. 100 pix är alldeles lagom. Och T hittade randiga sailorshorts från Ralph Lauren för 85:-. Ja, det är alldeles sant.

Därefter blev det Prickig katt och fniss åt årets fulaste plagg – regnbågskjolen som skulle göra vilken Pride-besökare som helst alldeles grön av avund – samt fynd på vintagevinden. K och leopardmönstrad kjol med spetskant = sant. Efter en glass i solen på innergården gick vi över till Pop Boutique. Lika charmigt som förra gången. Jag handlade Madness-lp:n One step beyond, T fick med sig ännu en kofta som matchar shortsen perfekt och G som shoppat loss i varenda en av de tidigare besökta affärerna, fick med sig en orange popväska. Yey!

Det bästa av allt: man har råd att uppdatera garderoben även om kassan är skral. Leve second hand- och vintageshopping!

Pop boutique tar hem matchen!

Efter en kaffe på DaMatteo, slank T och jag inom Miss Ragtime och vojade över fulheten hos butikens plagg plus att det var dyrt som satan. Desto lyckligare blev vi när vi av en händelse pilade tvärs över gatan och hittade en ny klädfavorit i Göteborg: Pop boutique på Magasinsgatan 22. 

Butiken öppnade för cirka 1 1/2 månad sedan och är ett samarbete med Pop boutique-konceptet i England som där har funnits i 25 år. Paret Sofie och Erik som driver butiken i Göteborg berättade att de har varit fria att utforma inredning och välja sortiment från englandslagret som det passar dem. "Det är nästan för bra för att vara sant", som Erik sa. Men va fan, ibland ska man ju ha tur också säger jag.

Affärsidén liknar Beyond Retros: vintageplagg (fast en del nyproducerat i retrostil finns också) till både dam och herr. Men där slutar likheterna. Pop boutiques lokal är smakfullt inredd med snygga retrotyger, lampor och möbler. Förutom alla kläder, smycken, porslin, skärp, väskor och skor då. Det är rymligt, lätt att hitta, bra urval och trevlig personal. Ett extra plus för de sköna sofforna och lp-skivorna (som också var till salu).

Om vi fick med oss något hem? Jajemän. T köpte en kofta i preppystil och själv hittade jag en 50-talsinspirerad kjol med isydd underkjol med stel nederkant. Ny favvo i garderoben, definitivt.

Det kommer gå bra för Pop boutique. Sådetså.

Liket lever!

Satt och uppdaterade mig på Modefeber, har tappat bort siten ett tag men kom ihåg den och plöjde igenom de tre veckornas senaste notiser. La märke till en oroväckande trend. Tänkte "neeeej, så kan det väl inte vara?" Kollade igen, och jorå, jag ser en trend värre än de bääääsja kavajerna.

Håll i er flickor och pojkar - för CYKELBYXORNA verkar vara tillbaka! Jag borde anat det, när tajtsen väl gjorde entré igen är det ju bara en tidsfråga innan de successivt kryper längre upp på låren. Vad blir det härnäst? Skidbyxor med fejkat pressveck och resårband under foten till hösten? Kom ihåg var ni såg det först. Investera i ett par redan nu. Eller inte.

Men tillbaka till cykelbyxorna, detta modevärldens svar på en busringning till SOS Alarm. Det går väl an nu, när endast anorektiska modebloggare klämmer sig i ett par. Men föreställ er vad som händer när det blir mainstream igen, och plagget säljs på GeKås till kulturtanter och friskisochsvettispanschisar! The horror!

Alltså, har vi inte redan varit där? Har vi inte redan kollektivt släpat ut cykelbyxan på bakgården och skjutit av dem i ren barmhärtighet? Vilken modedesigner född efter -85 kom på att det var en bra ide att återuppliva just den trenden? Sagda designer borde släpas ut på samma bakgård... Vissa saker skall inte återuppstå från de döda. Viken charmig zombieursäkt som helst kan inte ursäkta det plagget. Eller låt mig ta tillbaka det - cykelbyxan kan accepteras på STHLM Zombie Walk, matchat med en magväska i patchat läder och en melonorange polychromatisk färgbytart-shirt med handavtryck på tuttarna. Då kan det gå under ironiflagget. Allt annat är oförlåtligt.

Nästa modebloggande fjortis som jag ser iförd ett par cykelbyxor åker på en käftsmäll, om inte annat förtjänar hon/han det som straff för brott mot mänsklig smak.

//gammelsillen

Om Isabel Holm

I fredags träffade jag Isabel Holm på Nordisk designskolas examensfest. Hennes Gucci-inspirerade aftonklänning föll mig oerhört väl i smaken: välbearbetad, läckra detaljer och ett fantastiskt tyg. Såhär säger hon själv om klänningen:

"Inspirationen är tagen från Gucci och uppgiften var att skapa en klänning som speglar deras stil. Jag förknippar Gucci med klassisk elegans och stilfulla detaljer. Klänningen andas vintage med fjädrar, spets och drapering framtill. Att välja färgen brunt var en chansning, men jag hade turen att hitta ett tyg med skiftningar i guld som passade perfekt till gulddetaljerna och fasanfjädrarna. Dessutom passar färgen bra både till brunetter och blondiner."

Jag kan inte annat än att hålla med. Och: kom ihåg var ni läste namnet Isabel Holm första gången.

Läckerbitar i Borås

Händer det, så händer det i Borås. Jahadå. Ikväll var jag och K på examensvisningsfirande och 20-årsjubiléum på Nordisk Designskola. Inspirerande och en riktig energikick! Mer utförliga inlägg kommer snart, vi lovar.

Tills dess, håll till godo: 

Slurp! SMID är värt ett besök

Var idag, tillsammans med T, inom SMID, en liten butik på Vasaplatsen 10 i Göteborg där ägarinnan designar kläder, väskor och sjalar. Jag föll handlöst för väskorna. Vi fick oss en rejäl pratstund om design, kundgrupper, tyginköp och samarbeten med fabriker i Argentina bland annat. Dessutom fanns det kaffe.

Tjoho!

T:s textila drömmar, del II

Precis när mitt förra inlägg publicerats var jag tvungen att gå till garderoben och kontrollera linnenas materialsammansättning för att se om jag mot alla odds kanske hade lyckats lösa mysteriet med det gröna linnet ändå. 

Det svarta, det vita och det blå av linnena består av 95% bomull och 5% elastan. Det vinröda ligger långt ner i tvättkorgen så det är inte kontrollerat, men det ser ut och beter sig som sina kamrater så det borde ha samma sammansättning. Det gröna linnet har jag klippt bort lappen på. 

Jag kommer aldrig att få veta om jag hade en sanndröm.

T:s textila drömmar

En natt i början av den här veckan drömde jag att jag stod och kollade på materialförteckningen i mina linnen från H&M. Detta kan kanske låta underligt, men det har sin mycket naturliga förklaring. Det är nämligen så att jag (alldeles på riktigt, utanför drömvärlden) äger fem stycken linnen därifrån. De är av samma modell och samma storlek men det gröna linnet är ändå märkbart mindre än vad de övriga fyra färgerna är. Detta mysterium försökte jag alltså lösa i sömnen. 

Dessvärre lyckades jag inte.

T tipsar om skor

I onsdags när jag var på väg hem från jobbet ramlade jag över något så fantastiskt som en nyöppnad skobutik i Angered. Naturligtvis var jag tvungen att titta in fast jag inte skulle ha något, och det var nog det dummaste jag har gjort på länge. Jag har aldrig sett så många olika par skor på samma ställe förut. Deichmann heter stället och till min stora förvåning hade de en hel massa snygga grejer och inte bara sådana där hiskeliga kreationer med öppen häl och tå som annars helt tycks dominera butikerna den här säsongen. Själv fastnade jag för ett par svartvita klackar med brouggemönster som ska införskaffas när finanserna tillåter det. Mums.

Skogodis till mig

Geléhallon, ferraribilar, gröna grodor och saltlakrits... Yumyum. Jag är nog godissugen. Eller skosugen. Eller både och. Ballerina funkar i alla varianter. Kolla bara! Gladiatorsandaler går bort. Alltid.

Idag är dagen som är helgad åt "saker jag vill ha när jag blir rik"-dreggel på nätet. Det gäller bara att undvika att klicka på "shoppa" och glömma att man har ett kort någonstans i handväskan. Fönstershopping utan att behöva lyfta på häcken, typ. Det är bekvämt. Testa gärna.

Väskkarameller

Jag har nog inte köpt en enda av de väskor som just nu valsar runt i min lägenhet. Det är min mamma som regelbundet förser mig med handväskor. Senast var hon i Ullared, detta shoppingens himmel (eller helvete). Hon kom hem med två praliner i lila, en större och en mindre. Jag vill sätta tänderna i dem, fast plast smakar illa. Tjoho.

Efter en snabbsurf hittade jag handväskor från Wilma. Kolla in!

Slurp och språkförbistring

Kolla in strumporna. Fantastiska! Kan hända att jag behöver dem. Hade varit kul att kunna franska också. Det får bli en annan gång. Mer finns här.

Glamourmodell? Moi?

Blonderade testar och sillisar? Nja, kanske inte direkt. Men blond och ibland modell – fo sho! Jag tillbringade påsken med att i tre dagar sitta blixtstilla i en röd sammetsdivan och bli avporträtterad på en bil. Två outfits blev det. En röd klänning med vita prickar och jordens finaste röda sidenhatt med vitt flor på ena sidan. Både hatten och klänningen kom från favoritbutiken Retro deluxe. På den andra sidan bilen blev det en burleskoutfit med underbustkorsett, tyllkjol, handskar och liten hög hatt.

Så nu susar en lycklig (?) 18-åring runt i Kungälv med mina dubbla nunor på sitt röda åk. En märklig form av smicker måste jag säga. Än så länge har ingen kommenterat det till mig, eller sett bilen irl på gatan. Men den har blivit plåtad av biltidningen Nostalgia i ett mässreportage. Undertecknad, och airbrush-artisten Lobelia Barker som stod för det konstnärliga, finns bägge med på bild dessutom.

Lärdomar från helgen? Ska du bli avbildad då du kokett visar strumpebanden – se till att publiken inte kan se dig rakt framifrån. Tack och lov att jag lärt mig hålla ihop låren, för en del påflugna fotografer satte sig PÅ HUK rakt framför mig och plåtade rakt upp under kjolen. Ja jösses. Ska jag bli sur eller ta det som smicker?

Mer modellande blir det framöver. Vill ni se mig lajv in action så passa på att komma i tid till burleksklubben Tip the Velvet nu på fredag 22 maj. Kl 21.30 blir det modeshow med flera butiker i Göteborg, och jag visar kläder för Retro deluxe. Raaaowr! Dessutom bjuds det på skumpa till de första gästerna. Kan man ha en bättre fredagskväll?

/Glamoursillen

Retrofavoriter i Göteborg

Inspirerad av Andie kommer här en favvolista över inspirerande retro-/second hand/glädjespridande affärer i Göteborg:

• U R HERE på Chalmersgatan 27. Klänningar, smycken, smycken, smycken, väskor, hårattiraljer, grymt kunnig butiksinnehavare.
  
  
• Retro deluxe på Redbergsplatsen (spårvagn 1, 3, 6 eller 8). Charmigt inredd lokal, egenhändigt tillverkade smycket, hattar, kläder, kitsch, hårkurser.
  
  
• Prickig katt på Magasinsgatan. Galet, färgglatt, vintagevind, skor, pryttlar, kläder.
  

T talar ut: En hyllning till skomakaren

Nu tänker jag slå ett slag för alla skickliga skomakare; dessa sällan omnämnda fothjältar som räddat många par schyssta pjucks från undergång. Min skomakare håller till i Angered, mitt emellan Vinnarhålet och Angereds kötthall (allvarligt talat, kan man välja mer suspekta namn än så till sina affärsrörelser?).

Min skomakare fixar allt. Han har:

• lagat två par skor inköpta på billighetsaffärer så att de hållit i en evighet
• lagat mina flipflops (av läder) tre gånger (och det är inte hans fel att de gått sönder flera gånger)
• fixat mina kängor från 1910-talet så att de går att använda utan att de går sönder
• sulat om mina mycket efterlängtade lackskor i herrmodell (från Beyond Retro) och därmed förvandlat dem från inomhusskor till utomhusskor
• fixat ny och bättre dragkedja till en av mina vinterjackor

Alla borde gynna sin lokala skomakare. Bra skor – och skomakare – ska man ta hand om.

Jag har inga kläder!

"Nej du har ju inte det" brukar T säga och titta på mig med ena ögonbrynet höjt. Inte en enda klänning finns det... Ingen gul i alla fall. Jag blir alldeles färglös i gult. Det är väl därför. Fast jag har en röd, massa små svarta, en grå, en lila, en...

Ok. Jag har kläder. I massor. Tjoho!

Klänningsfrossa

Idag firas det valborg och vår lite varstans. Jag struntade i både Cortégen och Trädgårdsföreningen till förmån för prinsesskrona från Bodega till lördagens fotosession med T, och lila/vit-blommig trikåklänning från Beyond Retro. Den sistnämnda är en livsfarlig affär. Fullständigt beroendeframkallande. Vill dessutom slå ett slag för ovan nämnda partybutik. Den är bättre än Butterick's på alla sätt: trevligare personal, bättre utbud och lägre priser.

Häromdagen blev det en grönvit-blommig Vero Moda-klänning (se bild) från Limit på Olskrokstorget. Klänningar är också beroendeframkallande. Tjoho!

Ibland lyckas de stora drakarna

Igår, efter en fika i solen, hamnade jag och M på Kapp-Ahl av alla ställen. Jag brukar undvika dem med ordet "tantvarning" blinkade i skallen. Så inte denna gång. Kedjan har i år satsat på en vintageinspirerad kollektion Vintage Stories, väl värd att spana in.

Sedan blev det en tur till H&M. Jag handlade klänningar. I färg! Här ska sessas: 70-talsinspirerad tunika, strumpor i färg och orange skor i 40-talsstuk. Yumyum.

T:s sjalbetraktelser, del I

Med djupt förakt torkar jag diskret av hundbajset från mina skor på den mjuka persiska mattan, betalar och går ut, tillfredsställd i vetskapen att om bara en liten stund kommer den trånga, fiiina lilla butiken att lukta allt annat än inbjudande.

Redan på bussen hade jag bestämt mig för att det skulle bli annorlunda den här gången. Jag var ärligt talat ganska fattig, och bara biljetterna till och från Paris hade ätit upp det mesta av mina tillgångar så någon ny sjal (det är sådana jag alltid brukar komma hem med när jag egentligen inte borde shoppa) skulle det inte bli den här gången. Jag skulle ha ett bonsaiträd och egentligen inte shoppa något mer, bara njuta av solen och vårvärmen men så fort jag såg den lilla butiken var det kört.

Skyltfönstret var som en enda stor karamell. Det var sjalar och scarves i alla tänkbara material och färger. Glesvävt linne, grov bomull och fantastiskt glansigt siden. Naturligtvis gick vi in, jag och mitt resesällskap. Det var en multipel visuell och taktil orgasm att bläddra bland hängarna med de sockersöta skapelserna. Varje gång jag trodde att jag hittat den allra finaste fann jag något ännu bättre.

Vad som inte var sockersött var dock expediten i nämnda lilla butik. Redan när vi klev in genom dörren glodde hon misstänksamt på oss. I fina små franska butiker får man inte vara nitton år och tala franska med brytning. Varje gång jag rörde vid något blottades hennes huggtänder och om blickar kunde döda… Inte ens när jag talade om att jag ville ha den där gammelrosa sidenhistorian med tunna små fransar såg hon glad ut. Hon talade snorkigt om att man inte skulle röra vid varorna.

Min franska räckte inte till för att säga något kvickt och giftigt, så jag hämnades på det enda sätt jag kunde. Möjligen var det hennes lilla luddiga butiksacessoir till hund som bajsat utanför på trottoaren, men även knähundars fiiina bajs luktar och persiska mattor är dyra även i Paris.

Vår i luften, skor hos mig

Det har drällt in skor i min lilla lägenhet de senaste dagarna. Jag vet inte hur det har gått till... I lördags var det brudshopping (nej, inte bröllop) med vännerna. Vi fastnade inne på Beyond retro i Arkaden. De har världens mest djävulska affärsidé: att kontinuerligt hänga ut plagg så man bara måste kolla lite till. Det var svårt att släppa taget om den pärlbroderade hatten med vita sjok av tyll. Frågan: "Och när ska jag använda den?" dök upp och försvann. Men sedan fick hatten ge vika till förmån för ett par grå pumps med slejf. Och lösögonfransar. Och nattlinne i 50-talsstil. Jag ska vara läcker varje frukost framöver.

Efter en fnissig lunch på Baker boys på Korsgatan, fortsatte vi till Magasinsgatans garage sale. Jag handlade ett par skor till (av sångaren i Quarterhorse). Hans flickvän jobbar inne på Prickig katt visade det sig. Vi fick möjlighet att besöka vinden, Prickig katts vintagevind. Härlig atmosfär! Jag köpte inte en vit plastkappa. Men den var snygg.

Shoppingrundan avslutades med kaffe och choklad i solen utanför Domkyrkan. Sedan väntade Improvision Song Contest på Redbergsteatern. Fin lördag, enough said.

Nu är det fullbordat

Jag har köpt skor idag. Två par i 60-talsstil (par 2 och 5 sett från vänster på bilden). Har konfererat med mor min också. Kan jag inte ha dem, får hon dem. Det är ett löfte.

Skiter påven i skogen?

Jag fick följande förföriska erbjudande i ett mail idag:

Har inga svandunstofflor så små men flera par snygga äkta 60-talspumps i den storleken. I mycket fint skick. Intresserad? I så fall kan jag skicka bilder.

Tja, vad säger man? Yey och tack så klart!

Jag vill inte gå upp...

Sängen är bekväm och kuddarna fluffade. Jag drömmer om negligéer och spetsprydda nattlinnen, Chanel och chokladpraliner i guldstaniol. Och svandunstofflor. Någon som vet var man hittar ett par för några hundralappar i storlek 36-37? Tipsa gärna här i så fall.

Jag kommer vara er evigt tacksam.

Burleskt på Stora teatern

För ett par veckor sedan bloggade jag om den fantastiska sailorkollektionen skapad av Fresh Fish vinnaren Hanna Lindström.

På lördagens Tip The Velvet – Göteborg burlesqueklubb – stod jag och iakttog en tjej med en fantastisk outfit. Vi pratar korta shorts i 40-talsmodell, finfin korsett och en lös sjömanskrage, matchat med grym frisyr och mejk. Jag och min kompis N (för kvällen iförd nämnda kollektions sailorklänning och min matchande hatt) diskuterade om det nog inte var den faktiska catwalkversionen av kollektionen, och i så fall: Vem var tjejen i kläderna?

N började prata med donnan, och jag gled upp lite försiktigt- Jajjemensan, visst är det designern själv som visade upp kläderna sådär på ett lite diskret och rackarns stylish sätt. Vi chittchattade om kollektionen, kunderna, designtankar och jag passade på att tipsa Hanna om det nätverk för kvinnliga företagare som jag tillhör. Vi är rörande överens om att tjejer bör pusha varandra inom företagandet – hjälpa varandra att ta plats, tipsa om bra saker och i allmänhet stötta varandra.
Go girls!

I övrigt var gästerna på TtV lika galet snygga som vanligt. Jag gillar särskilt killen i svart fågelmask och röd militärrock, de små pralinsöta flickorna som delade ut godis och konversationskort, och Tara Mi Sioux som var en del av kvällens underhållning. På den egna klädfronten var det även här sailortemat som gällde – svarta 40-talsbyxor med röda revärer och ankare samt en kort knytblus med sjömanskrage och puffärm. Egendesignat is the shit!

Klänningar och vårsol = sant

Igår var det den 24:e. Då gapar i regel plånboken alldeles, alldeles tom. Är det en oskriven lag att det alltid rycker som mest i shoppingtarmen när inga pengar finnes? Tror det.

I alla fall var jag inom Shock i Göteborg och beundrade klänningar. Ville ha dem. Nästan allihop. Speciellt om det fanns rosetter och tyll på dem.

Idag är det den 25:e. Såväl Shock som jag och klänningarna lever lite farligt. Hehe.

Våga vägra beige!

Sitter och pre-lunch-slurfar, och kollar dagens skörd av modebloggar. (Ja, jag får lov att uppdatera mig om mode på arbetstid (!) när jag har lite tid över - det ingår i jobbet. HAHA!) Snubblar in på en av Modefebers bloggar som är en rätt bra blogg. Oftast.

Idag hyllar dom dock... *trumvirvel* ... beige kavajer! Ahmenvaffan? Bäääääsja kavajjeer? I beg to differ! Finns det ngt fulare plagg? Kan man se mer ut som en misslyckad styling till tidningen Frida anno 1998? Kommer ni ihåg naturtrenden? Allt skulle vara beige och brunt och bronzepuder och hampaskor.

Och tillpåråga hyllar de den långa kavajen. AhmenSKJUTmig. Långa kavajer? Som om man vill se liten och kyooot ut i det man lånat från sin pojkvän, men bara lyckas se ut som om man läst fel på storlekslappen i UFF:s fyndlåda. Tro mig. Långa bääääsja kavajjjeer klär ingen. Undvik.

Ska det vara kavaj så satsa på en liten grå yllekavaj med diskreta axelpaddar, tokigt insvängd midja och markerade höfter. Matcha med tajta jeans och höööga klackar och killerröda läppar för en sexig kontorsswagger, som får dina kollegor att missa munnen med det rävgiftssmakande kokheta automatkaffet. Inget säger "viscios fashionsense" som ett skållat skrev.

Hur gick det här till?

Jag råkade köpa en sorts kofta från Vero Moda på Limit idag. Kanske är det en tröja? Jag vet inte. I vilket fall trodde jag inte att jag skulle inhandla ett sådant plagg. Den är alldeles för... någon annan än jag.

Fast den var luddig, mjuk, varm, billig och oemotståndlig. Dessutom passade den perfekt. Då går det inte att vägra. Och så var det ju det här med lokalpatriotismen *hosthost*.

Koftan/tröjan jag har med mig hem är inte samma som på bilden. Men ta bort knapparna, korta ärmarna något och gör den askgrå och midjekort så har ni den på pricken!

Curls and girls

Det regnade och snöblaskade mycket idag. För att råda bot på vardagslunkstristessen blev lösningen en klippning på Sanáas Hairteam vid Olskrokstorget. (Ja, sillar och prinsessor är lokalpatrioter av värsta sort.) Det fanns tid direkt. Tjoho!

Förutom en ny, snygg frisyr fick jag mig ett par rejäla fniss angående vaxning och män, tips på månganvändbara hårprodukter och gnöla lite över gråa hår. Vi var överens om att det är bra med färg ;). Ny färg = ett steg närmare våren.

Hur länge mina lockar kan betvingas med rundborste, fön och plattång är en annan femma. Tur att det finns gummiband, rosetter och diadem. Dags för ett besök på Prickig katt.

Dagens outfit: Schlager style Princess

"De bästa kläderna är de som känns som en pyjamas, men som inte ser ut som det."

/ägarinnan till shoppingpärlan Retro de Luxe

Så sant. Idag ska det ses på schlager i betongförorten. För att stå ut kräfvas glam och glamour:

• lockar, lockar, lockar (och lite glitter och rosetter)
• glansig klänning med prickar (ett fynd från Limit vid Olskrokstorget)
• rosa kofta från Ril's (reafynd från NK)
• vita strumpbyxor från NK (de fanns ingen annanstans)
• mina nya fina strumpor med rosor från Lindex (se föregående inlägg)
  

Ska tugga popcorn och smågodis, dissa falsksjungare och hylla den svenska inskränktheten. Yey! För övrigt är klänningen på bilden, köpt hos Retro de luxe och med ägarinnan som modell, en klar favorit i min garderob och så snart jag kan köper jag en av Sugarmama´s underbara hattar också.

Byt strumpor Karlsson lille, byt strumpor

Karlsson på taket hade det snärjigt med sin mormors eviga tjat om strumpbyte. Lillebror likaså. Jag har inga sådan problem, snarare tvärtom. Så mycket strumpor, så få ben. Om livet känns ensamt, tomt och trist kan man:

a) skaffa katt
b) köpa ytterligare ett par strumpor till samlingen

Prickiga, randiga, enfärgade, mönstrade... oändliga möjligheter finnes. Såg härom dagen ett par svarta med rosa små sidenrosor på från Lindex. Tror jag måste ha. Just ett par sådana finns inte i en garderob nära mig. Än.

Trött på semlor? Frossa i Parikka!

Jag har ett inte-så-hemligt kärleksförhållande till skor. Vissa saker kan få mig att andas lite fortare och få svettiga handflator – särskilt när det är ngt som har den perfekta formen, finishen och känslan. Kombinationen av ovanstående, utfört med fingertoppskänsla , kan få mig... ja, ni vet.

Jag hade en sådan upplevelse på Köpenhamns modevecka för ett par år sedan. Under en ställning fylld med kläder (som jag har glömt, de bleknade i kontrast till skatten jag fann under dem) skapade av ngn designelev på en nordisk designskola, hittade jag ett par slitna, ingångna skor med det perfekta utseendet. Jag slet till mig dem, vände och vred på dem, och nog fan klappade hjärtat lite fortare. Det fanns ett visitkort instoppat i skorna och en liten glansig broschyr låg bredvid – det här var nämligen skor som användes i modevisningarna på mässan och ingen stor flådig monter. Bara ett dammigt golv, en klädställning och De Perfekta Skorna.

Designern hade jag aldrig hört talas om tidigare, ngn finsk tjej, men jösses vilken känsla hon har. Nu i efterhand står hennes skor på min lista över saker jag drömmer om. Helt ärligt skiter jag rätt hårt i Guccis senaste skor – men ett par från Minna Parikka – DET vill jag ha.

Minna Parikka har en quirky Dita-känsla på sina skor. De är små karameller med knappar, rosetter och ljuvliga detaljer. Jag vet inte om jag vill äta dem eller sätta dem på fötterna. Minna har studerat skodesign i många år, och har sedan 2005 sitt eget märke. Nu säljs skorna i 10 länder på 4 kontinenter, och om jag inte är helt fel ute (vilket jag inte är, jag kan skor, jag lovar) så kommer hon utöka de siffrorna.

Så gott folk, får ni lite slantar över: investera i ett par Minna Parikkaskor, det kommer ni inte ångra, och ni vet var ni läste det först. Matcha med en väska när ni ändå håller på. Jag tänker lägga tassarna på den här lilla hjärtformade bakelsen i rött skinn.

I Sverige säljs skorna på PUB i Sthlm, och en lista på återförsäljare finns på Minna Parikkas hemsida. Om ni inte vill handla online i den egna webbutiken det vill säga. Nu ska jag återgå till att fönstershoppa Parikkaskor och drömma om lönen som kommer i morgon. Mwahahaha!

Boots!

Hängde hela helgen på Eurohorse – hästmässan i samband med tävlingarna på Scandinavium. Nu brukar inte hästmässor vara stället för innovativt mode, men nog fanns det en del godbitar. Jag är ingen ryttare och har som mest åkt islandshäst ngn gång (en förvirrad teambuildinggrej med en före detta arbetsplats). Men jag gick ändå och klappade på dessa underbara stövlar från Mountain Horse. Krokodilpräglat skinn, riktigt tajta och bara så galet snygga. Dom vita... gargh.. dom VITA!

Det är sådana här saker som får mig att fundera på om jag inte borde börja rida? Det hade iaf gett mig en ursäkt att lägga tassarna på dessa godbitar. Eller vaffan - screw ridning, jag kan ha dem ändå, till snygga jeans, eller kjol, eller bara placera dem i bokhyllan och beundra på håll.
Om nom nom nom.

Jag.
Behöver.

Ge hit.