Visar inlägg med etikett lindex. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lindex. Visa alla inlägg

måndag 23 juni 2014

La mode (T)ragique

Varför vill både Lindex och KappAhl att vi ska gå omkring med tröjor som det står "Dyrbar" på?




Vad är grejen med le Français dans toutes les vêtements i alla butiker just nu? Tänker de ansvariga på de stora kedjorna att de kan återanvända gamla kollektioner bara de byter tryckspråk från engelska till franska? Vet folk vad det står på kläderna de köper?
Så många frågor. Beaucoup des questions. Vad vill Lindex, till exempel, säga med denna tröja:
"Jättesöt i Lyon". Bara där? Det är klart; standarden för mode är så klart högre i Paris så där kanske man inte kan vänta sig att anses fullt lika fashionable som på andra ställen i en stickad tröja av qualité douteuse från Lindex. Men i Västerås? Bara lite söt? Nähä, var så'na då. Skitlindex. 

Andra vanliga meddelanden som kedjornas designavdelningar vill att deras kunder ska förmedla till omvärlden är svart, vit, livet och ja. Nämnda färgutlåtanden har inte alltid något med färgen på vare sig plagg eller text att göra utan avviker rebelliskt från det förväntade. Fiffigt. Oförutsägbart. Fäshån! 
Ja. Vaddå ja? Är de franska orden en del i nå't jävla tänk-positivt-och-var-mindful-och-säg-ja-till-allt-hela-tiden-tills-du-dör-omgiven-av-glittriga-fjärilar-och-panflöjtsmusik-projekt?
Jag vill inte. Jag säger nej och håll käften. Ge mig tryck som ful och döden så ska jag tänka på saken. 

tisdag 29 december 2009

Kort rearapport och ett tips


Efter att ha lämnat av katter och vän på Centralen för vidare färd mot hufvudstaden, gick jag in på Glitter. Där fanns Anni (kvinnan i Marilyn-dressen, se bilder här). Hon var butikschef. Kul att träffa bekantingar sådär i förbifarten. Det blev rosa pärlhalsband, hårrosetter och en lila fjäderaccessoar.

Ramlade in på Monki på Fredsgatan och hittade en klänning som var så konstig att den nog var cool (se bild ovan). Den satt suveränt bra. Men jag blev småsnål och hoppade över den. Det blev korta tweedshorts och randiga strumpor från H&M istället. Tog vagnen upp till Lindex på Avenyn för att hämta ut min underkjol – wohoo, den kom innan nyår! – men hittade inget annat av intresse.

Hmm, tipsar definitivt om Monki. De hade rea. På riktigt. Dessutom gav Nostalchic tips om vintage på nätet för plussize. Tackar!


torsdag 17 december 2009

Yumyum för Lindex

Var inom LindexAvenyn igår för att få tag i deras ljuvliga underkjol från Ella M. Den var slut förstås – hos samtliga Lindex-butiker i stan enligt expediten. Men hon tipsade mig om att köpa den på nätet. Har just beställt. Håller tummarna för att den dyker upp innan nyår. *kniiip*

tisdag 15 december 2009

T är förbannad - 50% rabatt, my ass!

Underklädeskedjan Change gick under hösten ut med ett erbjudande till medlemmarna i sin kundklubb; 50 % rabatt på allt i butikerna resten av 2009. Det lät ju som ett bra erbjudande så jag spanade på hemsidan för att se om det fanns några potentiella fynd där. Förklaringen till ”rabatten” visade sig dock vara att de i samband med sitt fantastiska erbjudande höjt priserna rejält. Jag surnade till och stängde ner fönstret småsvärandes.

Idag fick jag ett mail från Club Change om att det nu är sista chansen att fynda till halva priset. Glömsk som jag är blev det en ny utflykt till hemsidan och först nu insåg jag hur enorma prisökningarna är. En sport-bh som jag köpte för 500 spänn förra hösten kostar nu närmare 200 kr mer. Bh-modeller som jag inhandlat för 300 kr kostar nu det dubbla.

Varför blir det så här? Change var bra. Jag var lycklig när jag första gången besökte en Changebutik. ”Äntligen en butik som fattar att storbystade personer inte VALT att bli det och säljer bra grejer till rimliga priser” tänkte jag, men säg den lycka som varar. För alla er som kan gå in på Lindex och köpa en bh som passar för 200 spänn verkar det här förmodligen vara en fånig grej att hetsa upp sig för, men trust me: ni har ingen aning om hur jobbigt det är att som storbystad hitta en modell som fungerar. Jag är beredd att börja gråta varje gång jag måste köpa en ny bh eftersom det tar sån förbannad tid och är så förbannat besvärligt.

Jag känner mig som Ringaren i Notre Dame (på framsidan) varje gång och nu ska jag alltså till på köpet behöva ruinera mig för att få denna upplevelse. Tack så jävla mycket Change. Och by the way: ingen jag känner kommer att köpa era trosor för 500 spänn paret eller pyjamasar för 1400. Ha!