La mode (T)ragique

Varför vill både Lindex och KappAhl att vi ska gå omkring med tröjor som det står "Dyrbar" på?

Vad är grejen med le Français dans toutes les vêtements i alla butiker just nu? Tänker de ansvariga på de stora kedjorna att de kan återanvända gamla kollektioner bara de byter tryckspråk från engelska till franska? Vet folk vad det står på kläderna de köper?

Så många frågor. Beaucoup des questions. Vad vill Lindex, till exempel, säga med denna tröja:










"Jättesöt i Lyon". Bara där? Det är klart; standarden för mode är så klart högre i Paris så där kanske man inte kan vänta sig att anses fullt lika fashionable som på andra ställen i en stickad tröja av qualité douteuse från Lindex. Men i Västerås? Bara lite söt? Nähä, var så'na då. Skitlindex. 

Andra vanliga meddelanden som kedjornas designavdelningar vill att deras kunder ska förmedla till omvärlden är svart, vit, livet och ja. Nämnda färgutlåtanden har inte alltid något med färgen på vare sig plagg eller text att göra utan avviker rebelliskt från det förväntade. Fiffigt. Oförutsägbart. Fäshån! 

Ja. Vaddå ja? Är de franska orden en del i nå't jävla tänk-positivt-och-var-mindful-och-säg-ja-till-allt-hela-tiden-tills-du-dör-omgiven-av-glittriga-fjärilar-och-panflöjtsmusik-projekt?

Jag vill inte. Jag säger nej och håll käften. Ge mig tryck som ful och döden så ska jag tänka på saken. 

dmz på klänningsjakt

Det är dags för en, eller flera, nya klänningar. Var på Devil's Delight, Sivletto och Daisy Dapper i lördags. Ingen fullträff, men mycket fint. Ska leta vidare.

Hittade via Beyond Sizes till Tjocka katter vill också dansa och därifrån på något sätt till Simply Be. Snyggt värre.

Kan också tipsa om MnO Outlet. Där fanns min nya favorittröja från One Teaspoon. För övrigt hoppas jag att T snart tycker till igen. Lindex höstkollektion behöver en genomgång.

T spanar tryck

Av alla tjusiga klänningar som finns på Modcloth fastnade jag underligt nog för den här:

Vanligen är jag en stark motståndare till konformade tygstrutar som får alla former att försvinna, men just den här konformade tygstruten skulle jag kunna ge mycket för att kunna bära upp. Tyvärr är jag varken lång eller mager, så konformade tygstrutar är dessvärre bara att glömma för mig om jag inte vill se ut att ha samma kroppsform som Tummen.


Sjukt snygg är den dock ändå. Klänningen alltså. Jag tror att fina tryck är min nya grej.

T tror inte sina ögon

Ladies and gentlemen, welcome on board flight number 666 heading for hell. The proverbial shit has hit the fan (eller som vi säger på svenska: något har gått helt åt helvete och alla är i fara)! Fly medan tid är! Kräkningar, starr, och epilepsi ligger på lur bakom nästa krök.

Jag vet inte vad som är värst; att någon överhuvudtaget designat det där mönstret eller att ett annat ljushuvud bestämt sig för att det inte räckte med ett par tights som skrämmer barn och gamla tanter. De som inte är sugna på att visa upp alla sina kurvor får ju inte diskrimineras, så därför tillverkades raskt också någonting som liknar en blandning mellan MC Hammer-brallor och skipants i samma horribla mönster.

Har jag missat något? Är det många som vill klä sig i något som ger starka associationer till engelsk konfekt och lungcancer?

Erkänn att ni nu inte trodde att det kunde bli värre. Det kan det inte heller, för nästa plagg jag såg är inte tillnärmelsevis lika fult som byxfanskapen. Men slut ögonen och föreställ er nu följande body (varför det inte heter vad det är – jympadräkt med knappar i skrevet – förstår jag inte) i kombination med ovan förevisade tights.

Tänk er vidare att dessa plagg sitter på en person som rör sig snabbare än en pensionär som betalar med enkronor i kassan på Ica. Begrunda detta. Noga.