Fick med en underkjol också. Massa tyll! Lika trevligt bemötande som vanligt i affären. Fick praktiskt tips: Underkjolar tar m y c k e t plats i garderoben, men man kan packa dem i plastbackar t ex. I brist på nämnda plastback, blev det ändå garderoben.
På tal om underkjolar; trodde att jag hade två sedan innan, hittade en till under söndagens rensa-sortera-fixa-ryck och kom på att jag hade ytterligare en. Så kan det gå.
Det är dags för en, eller flera, nya klänningar. Var på Devil's Delight, Sivletto och Daisy Dapper i lördags. Ingen fullträff, men mycket fint. Ska leta vidare.
Kan också tipsa om MnO Outlet. Där fanns min nya favorittröja från One Teaspoon. För övrigt hoppas jag att T snart tycker till igen. Lindex höstkollektion behöver en genomgång.
Vi har inte slutat köpa kläder, eller surfa skor, eller gå på fest. Vi har bara pausat lite. Men nu är det dags igen.
dmz är på kavajjakt. Vet någon av er var man kan hitta en välsittande kavaj, insvängd och nätt i storlek 44? Awezombie hade hittat en kavaj på H&M, en mörkblå, men dmz vill ha en svart (så klart).
Pop Boutique på Magasinsgatan har rea nu också. Slutrea. Ska pila dit efter jobbet och se vad som finns. Dessutom väntar hårros-inköp, antagligen på Glitter, inför morgondagens 30-årspartaj.
Jag vurmar ju en hel del för vintagekläder, och när modekedjorna satsar på nyproducerat med vintagekedja kan det blir jättefint. Eller helt fel. Liksom aldrig ngt mellanting.
För ett tag sedan hade KappAhl premiär för sin "Vintage Stories" med mkt inspiration från sekelskiftet och 20-talet. En hel del fint och en del lite konstigt. Noterade att en del produkter hängde kvar på reaställen i vintras. Rätt oförtjänt tyckte jag, för det mesta var snyggt om än inte så praktiskt, mkt spetsar och siden.
Nu har KappAhl återigen premiär för en Vintage Stories-kollektion. Och ärligt - jag håller på att kissa på mig av upphetsning. Vi pratar cupcakessöta femtiotalsplagg i bästa hemmafrustil, med matchande barnkläder. Jag kommer ju ruinera mig, om produkterna i verkligheten är lika sockersöta som på bilderna. Kollektionskatalogen, komplett med cupcakerecept, är en överdosering på blommigt, rosa, vit spets och pärlörhängen, plus några lite tuffare jeansplagg. Nu är kanske inte sliskiga stepfordwife-plagg ngt för alla smaker, men jag kan inte bärga mig. Vill genast slänga mig ut i affären och fingra på sakerna!
Mina favvisar ur kollektionen är:
Den blommiga klänningen - kommer sitta som en smäck på finpromenaderna med min 50-talsbarnvagn jag har köpt. Ruggigt lik den på bilden i KappAhls katalog förresten.
Den röda prickiga klänningen - på stan, på shoppingrundan, på väg till stranden. Jajjemensan!
När jag bakar cupkakes ska jag ha det fina blommiga förklädet!
Och när jag hasar omkring hemma och inte orkar ta mig längre än till soffan ska jag absolut vara het i det lilla pricka setet!
Alla bilder, prisinfo mm kan ni hitta här. Och kollektionen finns i butik v 14. Pax för att stå först i kön!
Gnällde ju för ett tag sen över att det inte finns fina kläder i preggostorlekar. Särskilt inte heta vintagekläder. Jag kom på en lösning på problemet... eller ja, ett alternativ. Jag handlade klänningar jag kan ha "sen". När kotten är ute och jag vill vara kyoot i sommar. Tadaa! Problem solved! Eh...
Surfade in på min absoluta favvissite - pinupgirlclothing, eftersom jag hade fått ett finfint rabatterbjudande på 20%, inte så pjåkigt. Köpte den fina körsbärsmönstrade klänningen i svart och var rätt nöjd. Sen fick jag ngn sags brainfreeze. Rea... jag handlar ju ändå här nu = samfrakt... man kanske skulle...?
Och sen gjorde jag det. Slängde på drömklänningen med stort D från Deadly Dames. Det fantastiska blå tikimönstrade lilla numret som jag suktat efter i ett år. Bara sådär. Gaaaah! Lite mer än 1200 pikaderas fattigare och med ett dåligt samvete stort som Kanada. Men ojoj, vilken hawt momma jag kommer vara i sommar. Raowr!
Två dagar senare får jag mitt lönebesked, och inser att det är medräknat en vansinnigt otippad bonus som täcker mina frivolösa inköp. Yay me!
Glamour.se har vintagemånad. Idag tipsar Kitty Jutbring om bra vintageshopping. Bland annat nämner hon Stiernglans i Haga. Där har sillarna också huserat, se här.
Livet tog sig en oväntad, men välkommen, detour i somras och nu sitter jag här i sjunde månaden med en växande kula. Beräknad kotteankomst i april alltså. Det är väl i sig inte ett problem, men varje morgon när jag håglöst stirrar in i garderoben ylar jag i sedvanlig ordning: jag har inget att ta pååååååå mig! I det här fallet är det faktiskt sant. Om man som jag har en fetish för retrokläder – nu menar jag femtiotal med höga och smala midjor, omlottkoftor, pencilskirts, vippklänningar med halterneck osv – så har man ett problem. Mina heta pencilskirts sorterade jag undan redan i september, sailorbyxorna med hög midja åkte strax därefter. En klänning funkade så sent som i november pga att jag sytt den efter att annorlunda mönster än de andra, men resten är redan förpassade till ”plocka upp till sommaren när jag kommit i form”-kassen på vinden.
dmz skrattade ut mig i höstas med kommentaren att jag snart skulle köpa byxor med magmudd – sjukt fula! Jag svor att det aldrig skulle hända. I oktober någon gång gav jag upp. Att klämma ner sig i de vanliga jeansen (som är mitt vardagsplagg till jobbet) med hårsnodd i midjan var så fruktansvärt obekvämt och framför allt deformerade det magen så hårt att jag var rädd att kotten skulle anlända med ett timglasformat huvud. Jag gav upp och begav mig ut på Jakten. Med stort J.
Problem 1: byxor. Att punga ut med 1 000:- för ett plagg jag kan använda i fem månader suger, så H&M var mitt första stopp, enda kedjan som har mammakläder om man inte vill in i dyra modebutiker och köpa de där 1 000-kr-jeansen. Jomentjenare. Vill jag ha manchesterbyxor eller jeans i ljusblått med vita slitningar på så var det ju stället att gå till. Blergh. Just det ja – man måste ju ha två par jeans, ful och fulare: här är jag! Dubbelt så fult och dubbelt så mkt pengar i sjön, huzzah! Jeans i femtiotalsmodell med hög midja i otvättad look existerar inte. Så jag fick bita ihop och inse att det skulle bli ett par svenssonjeans i mellanblått. Mitt retrohjärta gråter. Till fulmuddens försvar måste jag dock inflika att de är bekväma, och det är en otrolig lättnad att inte ha ngt som klämmer över magen.
Problem 2: överdelar. Alltså, vad är det som driver modedesigners att tro att man har en ohemul önskan att klä sig i storrutiga skjortor när man blir på tjocken? Jag är gravid, inte blind eller utan klädsmak. FFS. Eller varför inte i giganto-t-shirtar i bollmodell (dvs ingen figuranpassning utan med en mudd längst ner som hamnar någonstans under rumpan/på låren). Gärna med ”bebis här” tryck. Jo, för jag är ju inte tillräckligt rund som det är? Att maskera den midja jag har kvar – japp, mellan tuttar och magen finns den kvar – med ett tält som snöps ihop över låren? Uhm, tack men nej tack. Jag säger som PETA: I´d rather be naked. Då ser man ju iaf att jag HAR en fin figur. Min mage är rund och väldigt tjusig, jag råkar vara ytterst nöjd med den. Kvar återstår tunikor, stickade tröjor, och saker som har en tillräckligt lång mudd så att det inte glipar över naveln och gudförbjude visar fulmudden. Men alla, och jag menar alla, plagg har en vansinnigt ful mönstring. Vad hände med stil och klass? Utbudet är minimalt och det mesta ser ut som fan. Kul. Not.
Problem 3: Tuttar. De är inte kvar i sina vanliga trevliga b-kupor utan har svällt ut till ett par c, snart d-bollar, till sambons ohejdade förtjusning. Väldigt fina – men säg: vilken BH kan jag ha den här veckan? Nyårsklänningen som i oktober var fin, urringad och med magplats, blev helt plötsligt tokvulgär. Mina tuttar hotade att ta över vilken konversation som helst, för att inte tala om världsherraväldet. Jag tror fast på mottot: Flaunt it if you got it, men jag kände mig bystig på gränsen till porrig.
Problem 4: Underkläder. Jag har ingen BH längre som riktigt passar, och snåljåpen i mig är inte sugen på att köpa två par (har hört att man kanske ska byta BH ibland…) för att om två tre månader behöva köpa andra storlekar. Så jag klämmer in mig i de gamla b-kuporna och försöker att inte svämma över eller göra för hastiga rörelser och peta ut ögonen på ngn. Pjäh. På tal om underkläder och vintagefetish: stockings och maggördlar kan man fetglömma redan i fjärde månaden. Alla nu i kör: O-B-E-K-V-Ä-M-T! Jag lyckades faktiskt maskera min mage i en gammaldags gördel som går från lår till midja * kärlek * när jag stod på scen i slutet av oktober, men en vecka senare hade det inte gått. Att vara en preggo burleskartist sätter helt klart sina begränsningar.
Problem 5: Ett lyxproblem. Jag ska på lajv i mars. Då är jag i nionde månaden. Och skall ha på mig en 1880-talsklänning. Ledtråd: korsett och turnyr. HAHAHAHAHA! Som om! Så… vad har gravida kvinnor på sig på 1880-talet? Svar: inte. De stannade hemma och visade sig inte ut i grossess. Enda undantaget är damer på sent 1700-tal eftersom Marie Antoinette vägrade vara inlåst utan uppfann ett nytt mode för överklassdamer på tjocken. Dock är det duktigt borgerliga 1880-talet en annan sak. Det riktigt sura: jag ÄGER FAKTISKT en 1880-talsklänning. På riktigt. Som jag inte kan använda. Gah!
Så, färdiggnällt för den här gången. Men ärligt: har du ett tips på fina preggokläder för en vintageälskande femtiotalsnörd så för all del släng iväg ett mail åt mitt håll, eller skriv en kommentar.
Efter att ha lämnat av katter och vän på Centralen för vidare färd mot hufvudstaden, gick jag in på Glitter. Där fanns Anni (kvinnan i Marilyn-dressen, se bilder här). Hon var butikschef. Kul att träffa bekantingar sådär i förbifarten. Det blev rosa pärlhalsband, hårrosetter och en lila fjäderaccessoar.
Ramlade in på Monki på Fredsgatan och hittade en klänning som var så konstig att den nog var cool (se bild ovan). Den satt suveränt bra. Men jag blev småsnål och hoppade över den. Det blev korta tweedshorts och randiga strumpor från H&M istället. Tog vagnen upp till Lindex på Avenyn för att hämta ut min underkjol – wohoo, den kom innan nyår! – men hittade inget annat av intresse.
Det råkade bli ett par skor i dag (se bild): ljuvliga, bekväma, sexiga. K har blick för schyssta pjucks, skodesigner som hon är. Jag ville inte ta av mig dem om jag ska vara ärlig...
Skorna fanns på Emmaus på Linnégatan. På samma ställe fnissade vi åt capen från helvetet (hmm, ok då – H&M) som tre personer ville, men ingen kunde, ha. Antingen fick man axlarna vid öronen eller blev tre meter bred på grund av knappar som var felplacerade. L hittade ett par galoscher. Och ett par steppskor. Undrar om hon fick med sig båda?
Dagens egentliga mål var ett besök på Popitop på Olivedalsgatan. Jag fann en skivback och hittade Morrissey, The Smiths och Sonic Youth. Dirty fick komma med hem *lycklig*. Provade ett gäng färgglada 60- och 70-talsklänningar också. Ägarinnan lovade att plocka fram ett par andra varianter till ett senare provningstillfälle. Yey! Snygga teakmöbler fanns det gott om, coola lampor också. Ska fundera över det där med färg. Nu har jag ju ett par gråa stövlar ;).
Hungern tog överhanden och det blev mat och fika på Kaffemoster. Välbehövligt. På vägen hem genom Haga hittade vi en ny vintagebutik: Stiernglans med kläder, skor och huvudbonader till både dam och herr. De hade haft öppet i drygt en vecka och ägarinnan lovade 10% på valfri vara till dem som handlade under nästa vecka. Definitivt värt ett besök. I övrigt var staden kall men fin. Nu ska jag klappa katt.
På lördag är det partydags och just nu känns frågan ”Är skumpaglaset halvfullt eller halvtomt?” helt irrelevant. Det som betyder något är att min garderob är full och tom på samma gång. Det finns en sjuhelvetes massa shit i den men JAG HAR INGENTING ATT TA PÅÅÅ MIG!
Det hjälper inte att det hänger en fantastisk klänning i 50-talsmodell i garderoben när jag inte vill ha klänning. Det hjälper inte att det finns vansinnigt snygga kostymer i varje butik när mina bröst är för stora, mina axlar för breda och min överkropp för lång för att de ska sitta bra på mig. Uppenbarligen är jag så monstruös att jag inte är värd en kostym, eller så har designers världen över helt enkelt inte förstått hur makalöst snygg just jag skulle vara i en välsittande smoking.
Nåja, det är ju mest synd om alla i min omgivning som inte får uppleva denna syn för gudar. Vad göra? Ge upp och vara sunkig på festen – neej! Rakryggat kliva in genom dörrarna i fabulös stass – jaa! Frågan är bara vad denna utstyrsel består av...
För några veckor sedan var jag på stan med Zombitch. Av någon anledning (jaja, vi ville) hamnade vi på NK, på NK Coctail. Jag provade. Och provade. Och provade. Z släppte inte ut mig förrän jag tagit en bild på mig i Klänningen, mms:at mamma min och fått bidrag beviljat. Den hänger i min garderob nu. Klappar den ibland. Den ska premiär-gå-ut på Belle. Tjoho!
Har sett Guys and dolls på GöteborgsOperan ikväll. Fantastiska klädkreationer. Vill ha.
Gott folk, putsa glasögonen och rensa öronen för jag ska nu säga något jag aldrig trott att jag skulle säga: Jag har för mycket att ta pååå mig!
Imorgon ska det gås på burleskklubb och jag har hela FEM outfits att välja och vraka mellan (och då har jag ändå redan sorterat bort cricketspelarlooken och ett par till). Fasa! Förra gången hade jag INGENTING bra så det blev en snygg, men ack så välordnad sammetsklänning. Vart har alla dessa fabulösa kläder kommit från?
• Randig gangsterkostym + myggjagare +handskar + hatt + fiollåda • Svart och silvrig klänning i 50-talsstuk + högklackade silverskor + lösfransar • Snäv jeanskjol med tokigt hög midja + vit skjorta + högklackat + lösfransar • Svarta yllebyxor med hög midja och hängslen + vit undertröja + hög hatt + ditmålad mustasch + långa ögonfransar + cigarr mellan fingrarna • Sjömanslooken med knäbyxor + knästrumpor + randig tröja + scarf + cigarett bakom örat + en massa fejktatueringar på armarna
Just nu står det mellan de två sista alternativen på listan. Blir nog något av dem. Har jag inte bestämt mig ikväll packar jag båda alternativen och låter mina partners in crime avgöra saken imorgon.
På lördag kör Göteborgs mesta burleskklubb Tip the Velvet upp portarna efter sommaruppehållet. Den ständiga frågan är: "Vad ska jag ha pååå mig?". För min del är det löst:
Blommig klänning från Pop Boutique, äkta 50-tal, i grönt, gult och orange
Blommor i gult och orange i håret, från Beyond Retro
Och du - så vacker att Sinatra skulle ha fallit vid dina fötter...
H. Hellström, Magasinsgatan (Ett kolikbarns bekännelser, 2005)
Igår hamnade sillstimmet på Magasinsgatans dag. Vi började med kaffe på DaMatteo då delar av sillskaran var tröttare än vanligt. En schysst kaffè latte gör underverk och snart var vi redo för Ebbe & Haldis på Vallgatan 1. Det tog tid för att: vi inte hade varit inne tidigare, där fanns massor av saker att prova och fyra sillar snackar mycket. Jag fick äntligen tag på sommarens skor: röda lackballerina med qviltmönster och rosett. 100 pix är alldeles lagom. Och T hittade randiga sailorshorts från Ralph Lauren för 85:-. Ja, det är alldeles sant.
Därefter blev det Prickig katt och fniss åt årets fulaste plagg – regnbågskjolen som skulle göra vilken Pride-besökare som helst alldeles grön av avund – samt fynd på vintagevinden. K och leopardmönstrad kjol med spetskant = sant. Efter en glass i solen på innergården gick vi över till Pop Boutique. Lika charmigt som förra gången. Jag handlade Madness-lp:n One step beyond, T fick med sig ännu en kofta som matchar shortsen perfekt och G som shoppat loss i varenda en av de tidigare besökta affärerna, fick med sig en orange popväska. Yey!
Det bästa av allt: man har råd att uppdatera garderoben även om kassan är skral. Leve second hand- och vintageshopping!
Inlägg
